Tänk att jag har lyckats missa det

Det som är så stort.
Att årets ALMA-pris i år gick till en svensk barnboksförfattare - Barbro Lindgren.
Så kan det gå när man är inne i sin egen lilla skrivarbubbla.

Min Gudfar Poeten

Tycker att det är "för jävligt" att inte Nobelpriset gick till en poet i år. Jag kan förstå hans tankegång när vi slänger kommentarer fram och tillbaka till varandra på Facebook. Men. Ett stort Men. Det är faktiskt ett mycket större problem att priset inte gick till en kvinna. Sedan Nobelpriset instiftades 1901 har bara 12 kvinnor fått priset. Skrämmande, inte sant? Och så dyker den här länken upp när jag surfar runt bland lite bloggar: Johanna Ögren från Bokhora.se skriver på SVD Debatt om hur Litteraturpriset är som en unken herrklubb. Om hur män gillar att ge saker till män. Om hur det brukar låta att det inte går att ge priset till en kvinna två år i rad. (Nej hur skulle det se ut? Gudbevars!) Om hur bara 8 kvinnor suttit på stolarna där inne hos De Aderton sedan starten - 1786.

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Det är så man blir mörkrädd.

Kanske dags för en ändring snart? Vi lever faktiskt år 2012 och inte 1912.

Nobelpriset i litteratur 2012

Mo Yan alltså. 

”som med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid”.

Läs mer här: Svenska Akademin