Nej, jag kallar dig inte manshatare

Det här - "Kallar du mig manshatare nu?" - dök upp i mitt facebookflöde idag. På självaste Nationaldagen. Och jag måste erkänna att jag är benägen att instämma i det Katarina Wennstam skriver. För nej, vi är inte så mycket bättre här i väst. För även här finner vi samma obehagliga samhällsstruktur som i andra delar av världen. Även här är det männen som styr. Och även här behandlas vi kvinnor som mindre värda.

Ni som aldrig har läst något av Katarina Wennstam tidigare - gör det!

Att skriva på resa - länktips

Så här när sommarvärmen slagit till på allvar så vill jag passa på att tipsa om det här You Tube-klippet. Fullt av bra skrivtips och tankar att inspireras av om man ska ge sig ut och resa i sommar, hur kort eller lång resa den än handlar om. För en resa behöver inte alltid vara att sätta sig i ett flygplan och resa till andra ändan av jordklotet. Ibland kan det faktiskt räcka med att ta en promenad i sin egen hemmiljö - bara man öppnar sina sinnen för allt det som man vanligen inte lägger märke till. 

Novellutmaning

Debutantbloggen drar idag igång en spännande novellutmaning. Givetvis känner jag att jag måste gräva i mina digitala byrålådor eller till och med försöka hitta tiden att skriva något nytt och spännande. Frågan är bara vilket tema som jag ska välja...

Debutantbloggens novellutmaning!

Längd: Max 1000 ord, dvs en (s.k. Flash novell)
Deadline: 15 juni
Genre: Valfri
Tema: Välj ett av följande teman!

• Att fly från sitt öde
• Efter undergången
• I gränslandet
• Antihjälten
• Kvinna av börd, mannen från folket

Läs mer på Debutantbloggen!

She is 'brave and gallant'

Litterära länkar dyker upp lite då och då i facebookflödet. Idag dök den här upp: How to tell you're reading a gothic novel - in pictures. Lägg särskilt märke till bild nummer två - Fainting scale for Key Gothic Heroines. Där kan den uppmärksamma hitta en ledtråd till hur lilla trollungen fick sitt namn.

Om slippriga ord

Skriver Sara Lövestam i Litteraturmagazinet.
Läsning med igenkänningsfaktor.

Vad säger man om sin bok?

Intressant läsning om vad man behöver veta för att kunna tala om sin bok. Läs andra inlägget i Sara Löwestams bloggserie på Litteraturmagazinets sida.

"Saker jag inte visste om att vara publicerad författare innan jag blev publicerad författare. Del 2"

Del 1 hittar du här.

Bloggtips om skrivande

Ett litet bloggtips om skrivande är väl aldrig fel, eller vad säger ni? Hittade det här matnyttiga inlägget på Lava förlags blogg via #blogg100: 16 vanliga misstag i manus.

Efter en snabb genomläsning känner jag att jag definitivt har koll på de flesta, för att inte säga alla, av punkterna och jag måste erkänna att det känns rätt bra. Vissa av dem sitter kanske mer i ryggraden än andra och ett och annat, vet ni som följer den här bloggen sedan tidigare, kan riktigt driva mig till vansinne. (Se här.) Men bra redigeringstips är de definitivt.

Dear future mom, March 21 - World Down Syndrome Day

Fick den här länken via fb nyligen. Av alla de filmklipp och länkar som jag får den vägen är det inte många som jag väljer att dela vidare. Men den här gången kändes det helt rätt. 

Jag hoppas att så många av er som möjligt kommer att visa ert stöd på fredag.

Att läsa som en författare

Hittade det här videoklippet på You tube nyligen när jag var ute och spontanletade lite tips inför redigeringen av en text. Att jag är en stor anhängare av läsning är väl inte direkt någon nyhet för er som känner mig eller följer den här bloggen. Här talar skrivarcoachen Ann Ljungberg om hur man kan bli en bättre författare genom läsning. Perfekt start på veckan helt enkelt.

Får nog börja inse att det finns en hel del matnyttigt ute på You tube...

Varför skriva skräck?

Intressant läsning idag på Debutantbloggen om varför man väljer att skriva skräck.

När jag var barn och tonåring plöjde jag böcker som "All världens skräckhistorier" och "All världens spökhistorier" i morfars bokhylla från pärm till pärm. Jag kunde aldrig få nog även om de skrämde mig halvt från vettet ibland. Kanske är det dessa jag har att tacka för min mörkerrädsla. Än idag finns det inget som skrämmer bättre en en riktigt bra berättad spökhistoria i mina ögon. Ett av de skrivprojekt som jag skulle vilja ta itu med någon gång i framtiden är att skriva en novellsamling med spök- och skräcktema baserat på historier jag samlat på mig under åren.

Allt jag skriver är dock inte skräck. Långt ifrån. Men jag har en fascination för det övernaturliga och det som skrämmer när jag läser böcker vilket naturligtvis avspeglas i mitt skrivande. Mitt ena barnboksprojekt Trollsagan handlar om troll och mötet mellan deras värld och vår. Ett visst mått av skräck finns där i form av bortbytingstemat och dess följder, men anpassat för yngre läsare. Mitt andra barnboksprojekt är en vampyrhistoria där ett flertal olika skräckelement blandas in med det traditionella vampyrtemat. Den är mörkare och kanske finns det de läsare som, om den någonsin kommer ut i bokform, kommer att anse att jag bryter mot tabun inom barn- och ungdomslitteraturen. Må så vara. Det är mitt val.

Jag tror att vi alla behöver ett visst mått av fiktiv skräck i våra liv. Inte för att skrämma andra utan för att själva bli skrämda. Den där känslan när pulsen ökar och man börjar snegla omkring sig. När man drar upp benen under sig och filten upp till hakan. Jag minns hur jag som barn brukade smyga ner i gillestugan efter det att alla andra i huset hade somnat för att bänka mig framför teven med filten i högsta beredskap för att se gamla klassiska skräckfilmer som Dracula på teven. Att jag sedan inte vågade lämna soffan när filmen var slut utan fick väcka halva huset när jag skulle gå tillbaka upp till mitt sovrum... det är en annan historia.


Jag har skrivit om min förkärlek till det övernaturliga och till skräck tidigare. Här.

"Började tro att jag kanske var usel"

Om hur mäns fixering vid hennes utseende istället för att se vad hon faktiskt gjorde höll på att knäcka henne självförtroende.
Intervju med Debbie Harry i Kulturnyheterna ikväll klockan 19.
Tänker jag inte missa.

Om frälsningsläror och förändringshysteri

Som man förväntas säga ja och amen till utan att själv reflektera.  Tänk om vi lärare bara fick koncentrera oss på att få göra det vi är utbildade för. I lugn och ro. Utan att vrida in och ut på oss själva i processen.

HIttade det  här  i listan över årets mest lästa Lr-bloggar: Klockrent!

Nu har de kommit igång

Årets nya spännande debutantbloggare. Och det med besked.

Jag har av och till, ända sedan starten, följt debutantbloggens nyblivna författare och deras första steg mot ett författarliv. Både med fascination och med en liten gnutta avund. Förra året var ett undantag då energin och intresset för att både läsa bloggar såväl som att blogga själv slocknade tillsammans med allt annat. Men i år ska jag definitivt hänga med på deras spännande resor.

Det här årets böcker är en härlig blandning av allt från skräck (såklart) och filosofi för ungdomar till fantasy och mer traditionella samtida romaner. Ska bli så kul.

Write or Die

Ligger lite efter med min NaNo-berättelse.
Kanske kan det här vara ett sätt för mig att komma ifatt.
Om jag vågar.

Writtenkitten

Snubblade över denna lilla uppmuntrande hjälpreda inne på ett av NaNoWriMos forum. Bara att klistra in sin skrivna text i rutan. Eller skriva direkt.

http://writtenkitten.net/

Gulliga katter som dyker upp vart hundrade ord låter väl inte helt fel... eller?

Halloweenspecial

Calliope books är en av mina favoritbokbloggar sedan flera år tillbaka och när hon slår på stort inför Halloween är det bara att dra upp täcket till hakan och fötterna från golvet.

Jag ämnar omfamna min morbida sida helhjärtat och kommer från och med nu fram till Halloween 31 oktober att frossa i skräck, mörker och ruggiga böcker. //Calliope

Ja, när Calliope bjuder in till Halloween så tänker åtminstone inte jag tacka nej. Det kan ni hoppa upp och sätta er på!

Min Gudfar Poeten

Tycker att det är "för jävligt" att inte Nobelpriset gick till en poet i år. Jag kan förstå hans tankegång när vi slänger kommentarer fram och tillbaka till varandra på Facebook. Men. Ett stort Men. Det är faktiskt ett mycket större problem att priset inte gick till en kvinna. Sedan Nobelpriset instiftades 1901 har bara 12 kvinnor fått priset. Skrämmande, inte sant? Och så dyker den här länken upp när jag surfar runt bland lite bloggar: Johanna Ögren från Bokhora.se skriver på SVD Debatt om hur Litteraturpriset är som en unken herrklubb. Om hur män gillar att ge saker till män. Om hur det brukar låta att det inte går att ge priset till en kvinna två år i rad. (Nej hur skulle det se ut? Gudbevars!) Om hur bara 8 kvinnor suttit på stolarna där inne hos De Aderton sedan starten - 1786.

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Det är så man blir mörkrädd.

Kanske dags för en ändring snart? Vi lever faktiskt år 2012 och inte 1912.

På jakt

... efter en thémugg till jobbet. Vad tror ni om dessa?

Bite me! Säger allt, eller hur? 

Klassiskt Willowcitat!

En mugg på "I've got a theory..."-temat.

Eller de här då?

För det gör vi väl, eller? 

Borde nog bara stått "Vampires" för att vara helt klockren...

   

Du hittar dessa och mängder av andra helt galna muggar, väskor, tröjor och annat på cafepress.com. Billig frakt till Sverige har de också! 

Om livet i Shanghai

Om någon är nyfiken på hur livet i Shanghai kan te sig så spana in den här bloggen: http://elisabetljungstedt.wordpress.com/ Bloggen har nyss vaknat till liv igen efter en alldeles för lång slummer men nu hoppas jag på mycket spännande läsning framöver. Elisabet som driver bloggen är en vän och lärarkollega som jag vet har många roliga och annorlunda berättelser att dela med sig av ur livet som svenska hemmafru (Läs: lyxhustru) i Shanghai.

Elisabet i Shanghai

Skräckboksprat

Jag vet. Det här är en hel månad gammalt. Men ändå. Hur kunde jag missa detta?!
Skräckboksprat på Nyhetsmorgon. Länk här.