Catfight

Igår kväll var det catfight utanför sovrumsfönstret. Det började med en duns mot fönsterbläcket. Tätt följt av vassa klor som skrapade mot glasrutan i balkongdörren. Två katter ville komma in från kylan. Tre katter här inne tyckte annorlunda. Men en sprang och gömde sig. Den andra låg kvar i sängen och nöjde sig med att morra ogillande. Den tredje, hon gick till attack. Det ylades och västes och frästes. Såväl där ute som här inne. De två där ute ville inte ge sig, inte ens när matte blandade sig i leken genom att banka på rutan och schasa tills hon var nära på blå i ansiktet.

I hushållet finns en liten svart häxkatt som tror hon äger hela världen. Och i hennes värld finns det inte plats för inkräktare utanför fönstret vid sängdags. Upprörd över denna fräckhet förvandlade hon sig till oigenkännlighet. Ett svart nystan av päls, tänder och sylvassa klor attackerade fönsterrutan. Snart kunde hon inte längre skilja vän från fiende och flög på Gammelkattan som snabbt retirerade. Men inte utan att få in några väl förtjänta svingar på dottern sin. Då gick det upp ett ljus för häxkatten som valde att också hon dra sig tillbaka. Men inte utan att protestera - högt.

Utanför fortsatte catfighten mellan de två inkräktarna. Det ylades, västes och frästes. Länge efter att de tre på insidan tröttnat och somnat.

Lugnet lade sig. Så småningom.