Jag har verkligen börjat att avsky dem. De där vita fönsterkuverten med Västra Götalandsregionens logga i övre vänstra hörnet, adresserade till "Vårdnadshavare för..." Ni vet säkert vilka jag menar. Varje gång jag öppnar brevlådan och ser ett ligga där så får jag ont i magen. Den här gången var det värre än vanligt. Brevet kom från Barnhjärtmottagningen. Från doktor "mitt-i-en-undersökning-av-en-liten-pojke-som-har-Downs-syndrom". Hon visade sig vara överläkare.
"Vi har nu diskuterat // och kommit fram till att det här fosterförbindelsen är så liten att det inte finns anledning att stänga den."
Obeskrivlig lättnad. Läser vidare.
"Den kommer sannolikt alltid att finnas men inte ge några besvär. Vi avslutar därför kontrollerna."
Vad hände? Ett gäng läkare har diskuterat och helt plötsligt har Noahs lilla öppning i hjärtat gått från att vara stor nog att troligen behöva åtgärdas till att vara ett gränsfall och nu sist till att vara "så liten att det inte finns anledning att stänga den". Så då släpper man det bara? Det är en sak att inte gå in och rota i hjärtat i onödan men en helt annan sak att avsluta alla kontroller. Bara så där. Efter att vi i tre års tid har fått höra att det troligen måste åtgärdas om den inte minskar av sig själv. Och det har den inte. De senaste tre kontrollerna har den legat konstant i storlek. Det är bara "specialisternas" syn på den som har förändrats.
Vad hände? Jo, ett läkare har diskuterat och samma dag kan man läsa i tidningen att SU måste spara och gör det på bekostnad av barnen, bland annat på barnkirurgi. Det är inte svårt att lägga ihop två och två och få det till besparingar. På bekostnad av världens goaste lillkille.
Visst är jag glad och lättad att han inte behöver genomgå en hjärtoperation. Det hoppas jag han aldrig någonsin behöver göra. Men att de helt ska släppa alla som helst kontroller bara för att hans tillstånd inte räknas till de akuta - det kan de glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar