Veckans skrivuppgift på skrivarkursen gick sådär. Just nu känns det som om jag blir mer och mer missnöjd med det jag skickar in för varje vecka. Kanske har det att göra med att jag känner mig ganska vårtrött och sliten och i behov av påsklov. Jag vet inte. Men jag har åtminstone lämnat in något den här måndagen också. Det känns bra.
Den här veckans skrivuppdrag handlade om att skriva LL, en typ av böcker som jag egentligen inte har någon relation till. De enda böcker jag har läst är de som jag tagit mig igenom tillsammans med elever som haft behov lite extra lästräning och läsförståelse. Tyvärr har både jag och eleverna ofta upplevt att böckerna inte bara varit trista utan också många gånger ganska svåra att förstå - trots att de ska föreställa att vara lättlästa. Men det har kanske mer att göra med urvalet av titlar som finns tillgängligt i skolan där jag arbetar än själva boktypen som sådan. Vad vet jag. Jag har inte läst tillräckligt många för att ha hunnit bilda mig en uppfattning.
Inför den här uppgiften läste jag Ewa Christina Johanssons Häxjägaren och jag blev faktiskt positivt överraskad då den var både lättläst och ganska spännande. Berättelsen utspelar sig på 1600-talet under häxbränningarnas tid och handlar om en flicka vars syster blir anklagad för att vara häxa. Men visst satt jag där och önskade mig lite mer. Mer miljö, mer gestaltning, mer... allt. Jag är och förblir en bokslukare och kommer nog alltid att föredra den sortens böcker. Men visst är det bra att det finns de som vill annorlunda och jag kommer definitivt att sätta Häxjägaren och liknande böcker i händerna på de lässvaga och läsovilliga elever som kommer i min väg och som jag tror skulle uppskatta en berättelse med historiskt tema.
Min inlämningsuppgift den här veckan blev en liten nostalgitripp för mig - en hästberättelse. Eller en del av en kanske man kan säga. Som barn och tidig tonåring skrev jag mängder med hästberättelser, gärna i kombination med något mysterie som skulle lösas. Om jag skulle gräva bland kartongerna borta i förrådet skulle jag säkert hitta både det ena och det andra.
När jag började fundera kring vad jag skulle skriva om den här gången kände jag mig totalt oinspirerad till en början. Men efterhand började en liten historia utkristallisera sig och i vanlig ordning var det var bara att lyda. Om en historia vill bli skriven så vill den. Ursprungligen skrev jag nästan fyra sidor men eftersom inlämningsuppgiften bara skulle vara på 1-2 så plockade jag ut den del jag kände fungerade bäst som utdrag. Förhoppningsvis åtminstone. Får se vad responsen blir den här veckan.
(Nedräkningen har börjat. Bara två arbetsdagar kvar...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar